Kategori: Akut tandvård

Att någon gång skada en tand är vanligt. Om du råkar slå ut, bit av eller skada en tand på något sätt ska du inte vänta med att söka vård. Förvara gärna den utslagna tanden i munnen eller i ett glas med mjölk tills dess att du kommer till tandläkaren. 

Graden av en tandskada kan variera. Det kan vara allt från att du råkar slå ut en tand, slå ut en bit av en tand eller att tanden spricker. Oavsett skadans omfattning gör det ofta ont att skada en tand och därför ska du söka akut tandvård så fort du kan. Ju snabbare du får hjälp desto större är chanserna att tanden går att rädda. Om du skulle slå ut en tand eller en bit av en tand bör du försöka förvara tanden i munnen eller i ett glas med mjölk tills dess att du kommer till tandläkaren. Om tanden är smutsig är det viktigt att du sköljer av den först. Försök dock inte placera tillbaka den på sin ursprungliga plats då det kan skada tandrötterna. 

Symtom på att du har skadat en tand 

Om du misstänker att du har skadat en tand kan du uppleva flera symtom. Symtomen kan dock variera beroende på vad för typ av skada du har drabbats av. Nedan hittar du vanliga symtom på tandskador: 

• Tanden känns lös: Det kan vara så att den skadade tanden känns lösare än resterande tänder. Det kan dock vara svårt att upptäcka själv om den inte känns betydligt mycket lösare. 

• Blåsor i munnen: Om du i samband med att du skadat en tand får blåsor på tandköttet kring tanden bör du söka vård. 

• Tanden ändrar färg: En skadad tand kan anta flera olika färger. Om tanden är brun eller grå kan det vara tecken på en tandinfektion. Om tanden är rosa kan det vara tecken på en blödning och om den är gul kan det innebär att tanden har förkalkningar. 

• Ilningar: Ilningar i tänderna kan uppstå på grund av en skada och är ofta tecken på att något inte står rätt till.  

Behandling av en skadad tand 

Hur en skadad tand behandlas varierar beroende på skadans omfattning. Nedan hittar du hur olika typer av skador kan behandlas.  

Spricka i en tand 

Hur en spricka i en tand behandlas beror på hur omfattande sprickan är. Men en spricka i en tand är en av de främsta orsakerna till att en tand behöver dras ut. Vid mindre omfattande sprickor kan en behandling med tandfyllning vara ett lämpligt alternativ. Då fylls tanden med ett särskilt fyllningsmaterial. Vid mer omfattande skador kan en rotfyllning vara nödvändigt. Men om sprickan skulle gå igenom hela tanden, det vill säga genom kronan och roten, är en rotfyllning inte möjligt. 

En bit av en tand har lossnat  

Om en bit av en tand har lossnat behandlas det vanligtvis med en tandfyllning. I vissa fall kan dock biten som lossnat fästas igen och därför ska du alltid spara den tills det att du kommer till tandläkaren. 

Tandskada under tandköttet 

Vid mer omfattande tandskador där skadan nått in under tandköttet kan tanden vara svår att laga och då kan tandutdragning vara det enda alternativet.  

Slagit ut en tand 

Om du har slagit ut en tand kommer din tandläkare i ett första skede att försöka sätta tillbaka tanden. Du bör i sådana fall förvara tanden i ett glas mjölk eller i munnen och uppsöka vård så fort du kan. Undvik även att nudda tandroten och stoppa inte in tanden i munnen om den är smutsig, då är det viktigt att du sköljer av den först. Ju snabbare du träffar en tandläkare desto större är chansen att tanden kan fästas igen. I vissa fall kan denna typ av behandling behöva kompletteras med en rotfyllning. 

Denna typ av behandling gäller dock endast permanenta tänder, då mjölktänder inte sätts tillbaka om de slagits ut.  

Tandköttsinflammation kan vara en mycket allvarlig sjukdom om den inte behandlas i tid. Om tillståndet förblir obehandlat kan det nämligen leda till tandlossning. 

Tandköttsinflammation eller gingivit som det även kallas, orsakas av bakterier i munnen. Att drabbas av en tandköttsinflammation någon gång är vanligt och tillståndet går, i ett tidigt skede, att behandla med hjälp av en god munhygien. Nedan hittar du fyra snabba fakta om tandsjukdomen tandköttsinflammation.  

Den främsta orsaken till tandköttsinflammation är en dålig munhygien 

Vi har miljontals bakterier i munnen, både nyttiga och skadliga. Om du har en dålig munhygien kan en obalans uppstå mellan de nyttiga och skadliga bakterierna. Då uppstår ett överskott av skadliga bakterier som i sin tur kan orsaka tandsjukdomar som karies och tandköttsinflammation. På så sätt är den främsta orsaken till tandköttsinflammation en dålig munhygien.  

Plack är bakteriebeläggningar som uppstår på våra tänder dagligen. Om plack inte tas bort varje dag med hjälp av tandborstning och tandtråd förhårdnar det tillslut och blir till tandsten. Tandsten är i sin tur svårt att ta bort själv och samlas ofta mellan tänderna och längs tandköttskanten vilket kan orsaka en inflammation i tandköttet.  

Blödande tandkött: Ett symtom på tandköttsinflammation 

Att tandköttet blöder lite vid tandborstning och när du använder tandtråd tror många är helt normalt. Detta stämmer dock inte. Ett tandkött ska aldrig blöda. Ett vanligt symtom på tandköttsinflammation är nämligen ett blödande tandkött. Om ditt tandkött blöder bör du därmed försöka förbättra din munvårdsrutin omgående. Ytterligare symtom på tandköttsinflammation är rött tandkött och smärta i tandköttet.  

Tandköttsinflammation är det första stadiet till tandlossning 

Tandköttsinflammation kan i de flesta fall behandlas med hjälp av en förbättrad munvårdsrutin och regelbunden tandstensborttagning samt undersökning hos en tandläkare eller tandhygienist. Men om en tandköttsinflammation förblir obehandlad kan den leda till tandlossning. Tandköttsinflammation är nämligen det första stadiet till tandlossning och tandlossning kan inte uppstå utan en tandköttsinflammation. Däremot kan du drabbas av en tandköttsinflammation utan att tandlossning uppstår, förutsatt att inflammationen behandlas i tid.  

Rökning och tandköttsinflammation 

Rökning kan öka risken för att drabbas av tandköttsinflammation då blodcirkulationen minskar när man röker eller snusar. Detta leder nämligen till att tandköttet blir mer känsligt för infektioner. Rökning kan vidare leda till att inflammationen utvecklas snabbare och att tandköttet inte läker lika bra efter en behandling. 

En tandböld är en typ av tandinfektion och innebär att var har samlats vid roten av en tand. Om en tandböld inte behandlas kommer den fortsätta att växa och slutligen spricka. Vanliga symtom på tandböld är kraftig tandvärk och svullnad. 

En tandböld uppstår i död vävnad och tandköttsfickor som är infekterade av bakterier. Tandböld är ett smärtsamt och allvarligt tillstånd som, i värsta fall, kan orsaka sepsis. Om du misstänker att du har en tandböld ska du inte vänta med att söka akut tandvård. 

Vad är en tandböld? 

En tandböld kan även kallas för abscess och är en typ av tandinfektion. En tandböld innebär att var har samlats vid roten av en tand. Tillståndet kan uppstå om pulpan, tandens innersta lager, käkbenet eller tandköttet har blivit inflammerat. Om en tandböld inte behandlas kan en så kallad fistel i tandköttet uppstå. 

Vad är en fistel? 

En fistel är en kanal som bildas i tandköttet för att var eller pus ska kunna rinna ut. En fistel uppstår om infektionen från en tandböld sprider sig och en fistel kan även öka risken för att infektionen sprider sig ytterligare. En fistel i tandköttet behöver vanligtvis behandlas med hjälp av operation. 

Symptom på tandböld 

Vanliga symtom på tandböld är ihållande smärta och svullnad. Smärtan kan även förvärras när du tuggar eller sväljer. En tandböld växer under ett par dagar tills att den tillslut spricker. En tandböld kan ofta likna en liten finne eller knöl på tandköttet som är öm och svullen. Nedan hittar du flera symtom på tandböld:  

• Pulserande och bultande tandvärk 
• Halsen, kinden eller ansiktet blir svullet
• Du känner dig varm och huden antar en rodnande ton
• Det gör ont att tugga och svälja 
• Feber 
• Du drabbas av en plötslig dålig andedräkt eller smak i munnen 

När bör jag söka vård? 

Om du har någon av ovanstående symtom och misstänker att du har en tandböld ska du inte vänta med att söka akut tandvård. Om du exempelvis skulle drabbas av feber eller att ansiktet eller kinden skulle svullna kan det vara tecken på att infektionen har spridit sig. En tandböldsinfektion kan nämligen sprida sig till andra delar av kroppen och i värsta falla orsaka blodförgiftning, även kallat sepsis. 

Orsaker till tandböld 

Den främsta orsaken till att en tandböld uppstår är en dålig munhygien. Det beror på att då kan bakterier i munnen samlas i tandköttsfickorna och runt tänderna och orsaka en inflammation. Om dessa bakterier sedan tränger in till pulpan kan en tandböld uppstå. Bakterier kan även komma in till pulpan om tänderna utsätts för ett trauma eller en olycka. Nedan hittar du fler orsaker till att en tandböld bildas: 

• Obehandlad karies 
• Tandlossning 
• Visdomständer som tränger fram 
• Rökning eller snusning 

Behandling av tandböld 

En tandböld behandlas i ett första skede med att varansamlingen dräneras. På så sätt kan infektionen sedan avlägsnas. Din tandläkare kommer även att fastställa den bakomliggande orsaken till att tandbölden uppstod och därefter bedöma om du är i behov av ytterligare behandling.  

Om det skulle vara så att tandbölden redan har spruckit kommer din tandläkare ändå att behöva avlägsna den resterande infektionen för att förhindra spridning. Om tandbölden inte har spruckit kan dränering i vissa fall behöva utföras under en längre tid för att den ska kunna tömmas på allt var. 

Efterbehandling av tandböld 

Efter att tandbölden har dränerats och tagits bort är det vanligt att din tandläkare ordinerar antibiotika. Beroende på vad det är som har orsakat tandbölden kan även ytterligare behandlingar vara nödvändigt. Det kan exempelvis vara att tandköttsfickor behöver rengöras från bakterier, en rotfyllning och i värsta fall kan tanden behöva dras ut. 

Hur kan jag förebygga tandböld? 

Genom att upprätthålla en sund munhygien kan du förebygga en tandböld. Det gör du på bästa sätt med en noggrann munvårdsrutin och regelbundna tandläkarbesök. En god munvårdsrutin bör innehålla följande steg:  

• Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm  
• Använd tandtråd dagligen  

Med regelbundna tandläkarbesök får din tandläkare möjlighet att upptäcka eventuell problematik i ett tidigt skede. Exempelvis kan karies upptäckas tidigt och behandlas innan bakterierna sprids och orsakar en tandböld.  

Karies, även kallat för hål i tänderna, är en vanlig tandsjukdom som uppstår när bakterier i munnen kommer i kontakt med socker och frigör skadliga syror som bryter ned emaljen.  

Karies går att behandla men kan, om det förblir obehandlat, utvecklas till betydligt mer allvarliga munsjukdomar som pulpit och tandinfektion. Nedan hittar du fyra snabba fakta om karies och hur du kan undvika att drabbas av karies.

Finns flera stadier av karies 

Karies kan förekomma i flera olika stadier och det som skiljer de olika stadierna åt är kariesangreppets omfattning. Det första stadiet kallas för initialkaries och vid initialkaries är det bara emaljen som drabbats av karies. Om initialkaries inte behandlas kan karies sprida sig och i ett andra stadie angripa dentinet. Detta stadie kallas för manifest karies. Därefter, om tillståndet förblir obehandlat, når kariesangreppet pulpan vilket är mycket allvarligt. Då kan du drabbas av pulpit och en tandinfektion. 

Karies är ofta asymtomatiskt 

Karies är ofta, i ett tidigt skede, asymtomatiskt vilket innebär att det kan vara svårt att upptäcka själv. För att karies ska kunna upptäckas i ett tidigt skede är det viktigt med regelbundna tandläkarbesök. Vid mer omfattande karies kan du uppleva symtom som ilningar och att tanden får svarta fläckar. 

Karies är världens vanligaste sjukdom 

Karies är i dag världens vanligaste sjukdom och cirka 3 miljarder människor, både vuxna och barn, går runt med obehandlad karies.  

Fluor – det bästa vi har mot karies 

Fluor är i dag det bästa vi har för att motverka karies och fluor kan även bota ytlig karies. Med fluor stärks dina tänders emalj och blir på så sätt mer motståndskraftiga mot karies. 

Så undviker du att drabbas av karies 

Det bästa sättet att undvika karies på är med en god munvårdsrutin som inkluderar tandborstning två gånger om dagen med fluortandkräm, användning av tandtråd dagligen och sköljning med fluorskölj. Det är även viktigt att gå på regelbundna tandläkarbesök. På så sätt kan karies upptäckas i ett tidigt skede och behandlas innan skadan blir för omfattande. 

Den vanligaste typen av tandinfektion är tandböld. En tandinfektion beror vanligtvis på att du har haft en bristande munhygien i kombination med obehandlad karies.  

En tandinfektion kan vara mycket smärtsamt och om den inte behandlas kan infektion sprida sig från tandroten till tandköttet, käkbenet och slutligen till andra delar av kroppen. Vanliga symtom på tandinfektion är svullnad och tandvärk. Beroende på hur omfattande tillståndet är kan en tandinfektion behandlas med antingen en rotfyllning eller, i värsta fall, kan tanden behöva dras ut.  

Vad är en tandinfektion? 

Varje dag bildas det plack på dina tänder som i sin tur måste tas bort dagligen med hjälp av tandborstning och tandtråd. Plack som inte tas bort regelbundet hårdnar tillslut och blir till tandsten. Tandsten går inte att ta bort själv med hjälp av tandborstning och tandtråd utan måste tas bort av en tandläkare eller tandhygienist. Om tandsten inte tas bort regelbundet kan bakterier ta sig in i tandens mjukvävnad och då kan en tandinfektion uppstå. En tandinfektion bildas oftast i tandköttet eller tänderna.  

Orsaker till tandinfektion 

En tandinfektion kan uppstå på grund av flera olika orsaker. Den vanligaste typen av tandinfektion är tandböld, även kallat abscess. Den vanligaste orsaken till att en tandböld utvecklas är en bakteriell infektionen i tandens mjukvävnad. Nedan hittar du flera vanliga orsaker till tandinfektion:  

• Otäta rotfyllningar 
• Dålig munhygien 
• Muntorrhet 
• Obehandlad karies 
• Tandskador 
• Visdomständer som bryter fram 

När ska jag söka vård? 

Vänta inte med att söka akut tandvård om du misstänker att du har en tandinfektion. En obehandlad tandinfektion kan sprida sig till käkbenet och andra delar av kroppen vilket kan vara livshotande.  

Symptom på tandinfektion 

Att känna igen symtomen på tandinfektion är avgörande för att veta när man bör söka vård. En tandinfektion går aldrig över av sig själv och därför är det viktigt att du söker vård så fort du misstänker att du har en infektion. Nedan hittar du vanliga symtom på tandinfektion:  

• Intensiv tandvärk 
• Smärta i käken, örat eller nacken 
• Svullnad i tandköttet eller ansiktet nära den drabbade tanden 
• Svårigheter att öppna munnen 
• Dålig andedräkt 
• Feber (i allvarligare fall) 

Så behandlas en tandinfektion 

Tandinfektioner kräver omedelbar vård för att förhindra allvarligare problem. Beroende på hur omfattande infektionen är kan en tandinfektion behandlas med antingen en rotfyllning eller tandutdragning. Det första steget i en behandling är alltid dränering. Då dräneras infektionen för att förhindra ytterligare spridning. Efter att infektionen är dränerad utförs sedan antingen en rotfyllning eller i mer omfattande fall dras tanden ut. Om själva tanden skulle vara frisk bortsett från tandinfektionen kan antibiotika få bort infektionen. 

Förebyggande åtgärder 

För att undvika att drabbas av en tandinfektion är en god munhälsa avgörande. Därför är det viktigt att upprätthålla en god munhygien med hjälp av en noggrann munvårdsrutin och regelbundna tandläkarbesök. På så sätt kan du undvika att drabbas av en tandinfektion samtidigt som du även undviker de tillstånd som kan orsaka en tandinfektion.  

Vita, bruna eller svarta fläckar på dina tänder kan vara symtom på karies. Även kraftiga ilningar eller tandvärk kan vara tecken på karies. Med regelbundna tandläkarbesök och en god munvårdsrutin kan du undvika att drabbas av karies och upprätthålla en sund tandhälsa.  

Karies, eller hål i tänderna, är en av världens vanligaste sjukdomar. Om karies förblir obehandlat kan det leda till mer allvarliga som tandsjukdomar som pulpit och tandinfektion. Därför är det alltid viktigt att söka vård direkt om du misstänker att du har karies i en eller flera tänder. 

Symtom på karies 

Karies kan vara svårt att upptäcka själv då karies sällan går att se eller känna samt att tillståndet i många fall utvecklas mellan tänderna. Men följande symtom bör du vara uppmärksam på då dessa kan vara tecken på karies:  

• Grova ilningar i tänderna kan vara en indikation på karies men detta symtom brukar dock inte uppstå i ett tidigt stadie. 
• Missfärgade tänder som börja skifta i grått eller svart ut kan vara en indikation på långt gången karies.  
• Tandvärk 
• Små svarta eller bruna fläckar på tänderna 
• Små vita fläckar på emaljen kan vara tecken på karies i ett tidigt stadie, så kallad kritkaries eller initialkaries. Detta innebär att karies inte har spridits in i tanden utan endast angripit emaljen. 

Det finns även flera tillstånd som kan öka risken för karies, exempelvis muntorrhet. Muntorrhet beror ofta på salivbrist. Saliven har flera viktiga uppgifter. Bland annat neutraliserar saliven syror i munnen och skyddar på så sätt dina tänder från bakterier och syraattacker och därmed karies.  

Om du har någon av ovanstående symtom och misstänker att du har karies ska du söka akut tandvård omedelbart. Om karies behandlas i ett tidigt skede minskar risken för omfattande skador på de drabbade tänderna eller tanden. På så sätt undviker du även mer kostsamma behandlingar.   

Hur kan jag förebygga karies? 

För att förebygga karies är det viktigt med en noggrann munvårdsrutin och regelbundna besök hos en tandläkare. Med en noggrann munvårdsrutin upprätthåller du en sund munhygien och förebygger på så sätt flera olika typer av munsjukdomar, bland annat karies. En god munvårdsrutin bör innehålla följande: 

• Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm.  
• Använda tandtråd dagligen för att få bort plack och matrester mellan tänderna.  
• Använda en munskölj som innehåller fluor.  

Fluor är i dag det bästa vi har för att motverka karies och därför rekommenderar vi alltid att du ska använda en tandkräm som innehåller fluor. Det är även bevisat att fluor kan reparera ytliga kariesskador. Med regelbundna tandläkarbesök får din tandläkare möjlighet att kontrollera dina tänder och tandkött och på så sätt upptäcka karies i ett tidigt skede. Du får även rekommendationer om vad som bör ingå i din munvårdsrutin och hur du på så sätt upprätthåller en fortsatt god tandhälsa. För att skydda dina tänder från karies bör du även försöka undvika att småäta mellan måltider och minska sockerintaget.  

Perikoronit är en tandköttsinflammation som kan uppstå vid en visdomstand som inte helt har brutit fram. Om du misstänker att du drabbats av tillståndet bör du söka vård omedelbart. 

Perikoronit är ett akut tillstånd som kan orsaka mycket smärta och är ett av de vanligaste problemen som uppstår i samband med att dina visdomständer bryter fram.  

Vad är perikoronit? 

Tillståndet drabbar främst personer i åldrarna 19 till 25. Det beror på att det är då som visdomständerna brukar börja tränga fram. Perikoronit är tandköttsinflammation vid en delvis frambruten visdomstand. Den främsta anledningen till att inflammationen uppstår är att eftersom visdomständerna sitter längst bak i tandraden kan det vara svårt att komma åt ordentligt med tandborsten där. Detta leder i sin tur till att bakterier och matrester inte tas bort och samlas i området.  

Om visdomständerna i överkäken bryter fram före de i underkäken, kan risken för inflammation öka. Detta beror på att de övre tänderna kan bita ner på visdomständerna i underkäken vilket kan orsaka irritation och öka infektionsrisken. 

Orsaker till perikoronit 

Den vanligaste orsaken till att perikoronit utvecklas är om en delvis frambruten visdomstand täcks av en tandköttsflik. Det beror på att tandköttsfliken gör det svårt att rengöra området ordentligt vilket resulterar i en ansamling av bakterier och matrester under fliken. Dessa bakterier kan sedan orsaka en tandköttsinflammation.  

Symptom på perikoronit 

Symtomen på perikoronit kan variera beroende på hur omfattande inflammationen är. Vanliga symtom inkluderar smärta i området runt visdomstanden, särskilt vid tuggning, samt rodnad och svullnad i tandköttet. Dålig andedräkt kan också förekomma. Mer allvarliga symtom på tillståndet kan vara svårigheter med att öppna munnen, ansiktssvullnad och feber.  

Har du någon av ovanstående symtom? Då bör du söka akut tandvård. Perikoronit som uppstår vid en visdomstand i underkäken bör behandlas direkt och därför ska du inte vänta med att söka vård. En obehandlad inflammation i underkäken kan nämligen sprida sig ner i halsen och i värsta fall leda till bakteriesepsis. Men oavsett om du misstänker perikoronit i underkäken eller överkäken ska du alltid söka akut tandvård.  

Behandling av perikoronit 

Behandlingen av perikoronit varierar beroende på svårighetsgraden. Men vanligtvis inkluderar en behandling rengöring under tandköttsfliken för att avlägsna bakterier och matrester med hjälp av en koksaltlösning. Ibland kan tandläkaren behöva ta bort tandköttsfliken för att underlätta rengöringen. Din tandläkare kan sedan rekommendera att du använder en enbindelsborste och en antibakteriell salva för rengöring hemma. Vid mer omfattande infektioner med feber kan antibiotika skrivas ut av din tandläkare. Om tillståndet återkommer vid en visdomstand kan även din tandläkare överväga att dra ut tanden.